Statens medicinsk-etiska råd, SMER
Statens medicinsk-etiska råd är ett av regeringen tillsatt organ som har till uppgift att belysa medicinsk-etiska frågor ur ett övergripande samhällsperspektiv. I rådet ingår ordförande, åtta företrädare för de politiska partierna och tolv sakkunniga.
Bakgrund
Regeringen beslutade 1985 att inrätta ett medicinsk-etiskt råd. Rådets uppgift är att ge vägledning till regering och riksdag. Rådet skall mot bakgrund av den snabba utvecklingen bedöma konsekvenserna för människovärdet och den mänskliga integriteten i samband med medicinsk forskning, diagnostik och behandling. Beslutet hade föregåtts av ett antal motioner i riksdagen.
Under första hälften av 1980-talet pågick ett antal utredningar, som aktualiserade många svåra etiska frågor. Det gällde t.ex. ett nytt dödsbegrepp, genetisk integritet och befruktning utanför kroppen. Flera riksdagsledamöter motionerade då om behovet av att få ökad kunskap om hur man etiskt kunde analysera de frågor som den medicinska och biologiska forskningen väckte.
Sverige var det andra landet i Europa som etablerade ett rådgivande nationellt organ. Det första var Frankrike.
Under de senaste åren har flera europeiska länder inrättat motsvarande funktion. Sverige är dock det enda landet som har politiskt valda företrädare i sitt råd.
Rådets roll
Statens medicinsk-etiska råd har enligt sina direktiv tre uppgifter:
att fungera som "överremissinstans"
att hålla "utkik" mot forskningsområdet och
att vara "brobyggare" mellan forskare och beslutsfattare
Rådet skall göra sina bedömningar utifrån ett samhällsperspektiv. Rådet skall därför inte ta ställning till enskilda forskningsprojekt eller patientfall. Den uppgiften har de regionala forskningsetiska kommittéerna respektive Socialstyrelsens rådgivande nämnd för etiska frågor. Inte heller skall rådet behandla etiska aspekter på försök med mikroorganismer, växter eller djur. Dessa frågor handläggs av Gentekniknämnden.
Rådets centrala och unika uppgift är att vara "överremissinstans" i medicinsketiska frågor åt regeringen i samband med förberedelser för lagstiftning. Rådet gör då sin etiska analys på grundval av ett betänkande och dess remissvar. Det kan t.ex. gälla synpunkter på vad som bör vara tillåtet att göra med befruktade ägg eller inom fosterdiagnostiken.
Rådet skall också följa vad som händer inom gentekniken och på uppdrag eller på eget initiativ ge regeringen råd om huruvida ny kunskap och nya metoder kan leda till behov av t.ex. lagändringar. Rådets roll är därvid att pröva om den planerade åtgärden är förenlig med vedertagna etiska värden som människovärde, personlig integritet, självbestämmande och rättvisa.
För att kunna göra detta krävs att rådet kontinuerligt håller "utkik" mot vad som händer inom forskningen både nationellt och internationellt. För att i god tid kunna fånga upp etiska aspekter på ny kunskap har rådet bl.a. interna hearings med forskare.
Rådet skall fungera som "brobyggare" i etiska frågor mellan forskare, beslutsfattare och allmänhet. Det är en uppgift som rådet delar med många andra.
Rådets direktiv i pdf-fil
Arbetssätt
Statens medicinsk-etiska råds analys grundar sig på
- dels senast tillgängliga fakta
- dels en tillämpning av grundläggande etiska principer
Fakta skaffar sig rådet via litteratur och hearings med forskare eller andra med specialkunskaper. Mot bakgrund av inhämtade fakta identifierar rådet värderings- och intressekonflikter och beskriver förslagets nackdelar och fördelar och gör en bedömning av vilka konsekvenserna skulle kunna bli för människovärdet och den mänskliga integriteten.
Rådet är sammansatt på ett sådant sätt att olika synsätt skall komma till uttryck. Rådets sammansättning speglar uppfattningen att etiska riktmärken är möjliga att diskutera - och förhoppningsvis komma överens om - oberoende av politisk uppfattning, personlig livsåskådning eller religiös tillhörighet. Rådets sammanträden kan karaktäriseras som samtal, där all deltar oavsett kompetens och bakgrund.
Tyngdpunkten i diskussionerna ligger på att göra olika värderingar synliga och låta dem brytas mot varandra. Det kan behövas både många och långa diskussioner vid de månatliga sammanträdena innan ett ställningstagande kan redovisas - ofta blir det gemensamt, men ibland tillkommer avvikande uppfattningar.
Rådet ger ut skriftserien "Etiska Vägmärken" och anordnar varje år minst en öppen konferens.
Den etiska plattformen
Statens medicinsk-etiska råd anser att människosynen, människovärdet och de mänskliga rättigheterna utgör den etiska bas där värdegemenskapen i samhället kan förankras.
Statens medicinsk-etiska råds diskussioner utgår från den humanistiska människosynen. Det innebär att människan är ett subjekt - ett jag - som har frihet, ansvar och värdighet. Hon får aldrig enbart betraktas eller behandlas som ett medel. Människan är alltid ett mål i sig, vilket betyder att hon alltid kan göra anspråk på respekt för sin egen skull.
Till denna människosyn knyts uppfattningen om människovärdet, som innebär att alla människor har vissa fundamentala rättigheter som skall respekteras och gälla lika för alla. Människovärdet är knutet till människans existens, inte till det hon har, gör eller kan.